Kvalitetsindikatorer på akutmottagningen

Vi är många som är intresserade av hur man kan mäta vårdkvaliteten på akutmottagningen. National Health Service i Storbritannien, som inspirerat massor av landsting här i Sverige att införa 4-timmarsmålet, införde nya kvalitetsindikatorer 1 april i år. Man övergav då det tidigare ensidiga 4 tim-målet (98% av patienterna), och införde följande:

1. Antalet inlagda med erysipelas och DVT. Färre är bättre. Skall spegla graden av poliklinisering av patienterna (och graden av fasta handläggningsplaner), och skall vidgas till fler än dessa två diagnoser efter hand.
2. Oplanerade återbesök inom en vecka. Över 5% kommer att betraktas som dåligt.
3. Total vistelsetid på akuten. 95% skall vara igenom på 4 tim, och ingen patient skall stanna mer än 6 tim.
4. Left without being seen – det vi snarast kallar för ”avvikit efter registrering”. Över 5 % anses dåligt.
5. ”Service experience”. Breda och djupa rapporter om patienternas uppfattning av vad som hände under besöket (inte bara hur nöjda de var), personalens upplevelser, och om hur man lokalt reagerar på denna information – vad man gör för att förbättra kvalitén på akuten.
6. Tid till första bedömning (med smärtbedömning och vitalparametrar) av ambulanspatienter. Över 20 min från ankomst är dåligt.
7. Tid till behandling (eg tid till kontakt med kritisk beslutsfattare, dvs i praktiken läkare). Mediatid > 60 min är dåligt.
8. Specialistbedömning. Antalet vuxna med bröstsmärta, spädbarn med feber och antalet som oplanerat kommit tillbaka inom 72 tim som bedöms av specialister före det att de skickas hem. Var gränsen går mellan bra och dåligt här kommer att fastställas efterhand.

Skall bli intressant att se hur dessa mål faller ut. När ändrar sig de svenska landstingen?

Mer information på "The College for Emergency Medicine" hemsida:
 http://secure.collemergencymed.ac.uk/code/document.asp?ID=5832


/UE