25 april 2012

Intoxikation med Tricykliska antidepressiva (TCA)

Jag tänkte presentera ett av mina allra första allvarliga intoxikationsfall som är nästan 10 år gammalt vid det här laget - men likväl intressant!

TCA är ett av de farligaste läkemedlen man kan intoxikera sig med eftersom höga doser ger cardiotoxisk påverkan. Av detta följer ökad QRS-bredd pga påverkan på snabba Na-kanaler med en sk "membranstabiliserande" effekt. TCA ger även antihistamin effekt och en antikolinerg effekt med symptom som vid antikolinerg intoxikation. Det finns en mycket god korrelation mellan förgiftningens svårighetsgrad och graden av EKG-påverkan (QRS-bredd exv).

Här har vi en ung tjej med borderline personlighetsstörning och känd depression som kommer in efter att ha svalt 150 st tabletter Sensaval 25 mg (TCA). Patienten har ringt ambulansen direkt efter intaget.

Den höga toxiciteten och kort tid efter intag motiverar ventrikelsköljning vilket utförs med visst tablettutbyte. Aktivt kol ges via sonden. Patienten är vid denna tidpunkt vaken, RLS 1, stabil i vitalparametrar med SaO2 100% på luft, puls 90, BT 130/85. EKG ser ut så här:


Normal sinusrytm, QRS-bredd < 100.

Patienten inlägges för övervakning på MAVA.
Hon sjunker efter ett tag i medvetandegrad (antihistamineffekt) och utvecklar på EKG tilltagande QRS-bredd, 127 ms som max (TCA-effekt). EKG ser ut så här:



Man ger NaBic 200 ml (50mg/ml i.v. under 10 min) och pga utebliven effekt ges även NaCl 9% 250 ml + 160 mmol Addex-Natriumklorid .



QRS-bredden fortsätter att vara förlängd varför behandlingen upprepas efter en timme med NaBic 100 ml och NaCl 9% 100 ml + 160 mmol Addex-Natriumklorid. Na vid inkomst var 141, och Na stiger nu till omkring 154 som mest. pH var 7,37 vid ankomst till akuten och steg till 7,45 som mest. QRS-bredden går långsamt mot det normala.

Patienten är nu mer agiterad, förvirrad och hallucinerar (antikolinerg effekt), och kräver flertalet doser bensodiazepiner för att hålla sig lugn, sammanlagt Stesolid 35 mg.

Nytt EKG tas varje timme och behandlas på inslagen väg med NaBic och NaCl. Två dagar efter har QRS-bredden normaliserats till 94 ms och patienten flyttas till psykiatrin för vidare vård.


Vad säger UpToDate?

QRS duration — In one prospective series, patients with a QRS duration less than 100 msec did not suffer a seizure or a ventricular arrhythmia; those with a QRS duration >100 msec had a 26 percent chance of seizure, and those with a QRS duration >160 msec had a 50 percent chance of a ventricular arrhythmia. Although some authors have questioned the utility and reproducibility of QRS duration analysis, other studies confirm the predictive value of QRS duration for seizure and ventricular arrhythmia

Sodium bicarbonate — Treatment with hypertonic sodium bicarbonate is warranted in patients with TCA poisoning who develop widening of the QRS interval >100 msec or a ventricular arrhythmia. Most patients with TCA-induced QRS interval prolongation respond to bicarbonate therapy.
The initial dose is 1 to 2 mEq/kg given as a rapid IV push through a large bore IV catheter. In adults, one common dose is two to three vials or prefilled syringes (50 mL each) of 8.4 percent sodium bicarbonate. It is useful to run a continuous 12-lead ECG during the infusion, to demonstrate the presence (or absence) of narrowing of the QRS complex, a decrease in the R wave amplitude in lead AVR, or resolution of the arrhythmia.

The benefit of sodium bicarbonate is probably due to both an increase in serum pH and the increase in extracellular sodium. The increase in serum pH favors the neutral form of the drug, making it less available to bind to sodium channels. Increasing the extracellular sodium concentration increases the electrochemical gradient across cardiac cell membranes, potentially attenuating the TCA-induced blockade of rapid sodium channels.

Andra membranstabiliserande läkemedel (där man alltså kan använda samma behandlingstaktik med startdos NaBic 200ml) är klass 1 antiarrytmika (lidokain, procainamid, flecainid exv), citalopram, kokain, karbamazepin, propranolol, kinin och verapamil (+ även dextropropoxifen i hög dos). 

/NA

20 april 2012

Akutsjukvård basspecialitet?!

Socialstyrelsen har idag presenterat sin översyn av läkarnas specialitetstindelning. Förslaget skickas nu på remiss. (Vi håller tummarna!)


19 april 2012

Sveriges Radio på traumaövning


Pacemaker-EKG med ischemi enl Sgarbossa

Då tycker jag att vi avslutar Sgarbossa-serien med ett sista EKG! Som jag skrivit förut, kan man använda Sgarbossakriterierna även för pacemaker-EKG som ju får ett vänstergrenblocksliknande mönster.

Här har vi en gammal man som söker akuten pga bröstsmärta. Han är snart 90 år gammal och har haft flertalet hjärtinfarkter förut samt är CABG-opererad och har en pacemaker.

EKG ser ut som följande:



Ser ni vilket kriterie som är uppfyllt?

/NA

16 april 2012

Amal Mattu Video Case

För alla er som inte kan få nog av spännande EKG-fall, ta en titt på Amal Mattu's video cases som publiceras varje vecka på: http://ekgumem.tumblr.com/archive

Där kan man få se mer Wellens, Wellens mimics och andra spännande fall!

Senare i veckan kommer jag att publicera ännu ett Sgarbossa-fall, den här gången pacemaker-EKG (som ju ger vänstergrenblocksutseende) med pågående ischemi.

/NA

Vad kan specialister i akutsjukvård tillföra akutsjukvården?

SWESEM bjuder in till informationskväll om akutsjukvård

För att möta behoven av en patientsäker och effektiv akutsjukvård väljer allt fler sjukhus över hela Sverige att börja utbilda specialister i akutsjukvård, akutläkare. Men vad skiljer akutläkare från andra specialister på akuten? Varför har akutläkare bäst förutsättningar att förbättra patientflödena och minska väntetiderna på våra akutmottagningar? Är akutläkare den bästa lösningen för både de större och de mindre sjukhusen?

Akutsjukvård har varit en godkänd specialitet sedan 2006, men utbildningen av akutläkare i Sverige började redan 2000. Ändå är det få som känner till att vi finns och hur vi arbetar. SWESEM vill därför bjuda in alla som arbetar med och för en bättre akutsjukvård på en informationskväll.

Tid: Tors 3 maj, kl 17.30-20.30

Plats: Aulan på Södersjukhuset i Stockholm